Sitter här i min ensamhet efter en halv dag med min kära Linda.
Inte träffats på typ 100 år så vi hade en del att prata om :))
Jag tog mina steg mot plugget som jag skjutit upp aningen för mycket.
Sagt åt mig själv att läsa de där sidorna i boken ett x antal timmar nu.
Ingenting blir av, kan inte koncentrera mig alls så jag vände på stegen igen.
Känner mig som en oskyldig liten flicka och pressar fram ett litet leende där det behövs..
Känner inte att jag gör någon direkt nytta just nu för pluggande kommer aldrig bli av så tar och kryper ner till sängs och hoppas på bättre tider.

NattiNatti.